”Newsify your equity story!”

En uppmaning till noterade life science-bolag att uppgradera sin kommunikation från ”plikt” till värdebyggare

Mitt yrkesliv har präglats av att göra vetenskap begriplig. Antingen i kommunikationsroller inom life science-industrin eller som rådgivare. I dag har jag förmånen att ha svenska, noterade life science-bolag som uppdragsgivare i det i land i världen med flest biotechföretag per capita. Det är glädjande att vi entreprenöriellt förvaltar och utvecklar vårt medicinska arv. Men vilka krav ställer det på företagens kommunikationen till omvärlden och hur kan den bli bättre?

Kraven på bolagen kommer från många håll. Aktieägare, styrelse, investerare och analytiker efterfrågar ”mer och bättre kommunikation, mer synlighet”. Responsen från bolagshåll brukar vara: ”Men vi har inget att berätta! Data kommer när den kommer …”. Inget kan vara mer fel!

Jag menar att ett bolags kommunikationsstrategi bör utformas och implementeras med samma eftertanke och noggrannhet som dess kliniska utvecklingsprogram. Väl utförd kommunikation kommer att ha en positiv påverkan på börsvärdet, och vice versa. Börsvärdet påverkar också den kostnad bolaget har för att ta in nytt kapital och företagets förmåga att attrahera investerare.

För att utvärdera hur dessa bolag presterade undersökte vi de 39 healthcare-bolag som är noterade på Nasdaq First North och Nasdaq Stockholm med ett börsvärde under 10 miljarder kronor och som analyseras. Den visar på en stor skillnad mellan bolagens värdering och det som analytikerna värderar bolagen till. Medianföretaget var undervärderat med 33 procent jämfört med den aktuella basvärderingen som analysen resulterade i. 33 procent!

Vad kan då detta bero på?

1. För det första; bolaget saknar en begriplig berättelse. Alltför många fastnar i alltför tekniska och vetenskapligt initierade beskrivningar av sin verksamhet som är omöjligt att begripa för de flesta utanför ett mycket insatt investerar – och förskrivarkollektiv. Om man inte kan göra sig begriplig minimerar man möjligheten att få sina intressenter att känna ”den här resan vill jag vara med på”.

Därför: var modiga och kliv ut ur er vetenskapliga bekvämlighetszon! Tänk inte peer to peer, utan berätta vilken skillnad ni gör för världen, vilka samhällsmässiga utmaningar ni adresserar, er lösning på detta och vilken position ni har inom det ekosystem ni verkar. Helt enkelt, svara på frågan varför ska din målgrupp ska bry sig?

2. För det andra; regulatoriska nyheter räcker inte! Ni kan inte hänga upp er kommunikation enkom på regulatoriska nyheter. I bästa fall är regulatoriska nyheter en uppnådd milstolpe, i de flesta fall är det något som ”måste” kommuniceras. Dessutom ger de alltför sällan den önskvärda effekten på aktiekursen.

Därför måste det till ett maskineri för löpande icke-regulatoriska nyheter som gör såväl verksamheten som de regulatoriska nyheterna enklare att förstå. Ställ in en ”parabol” som tar emot nyhetssignaler från omvärlden och lägg dessa till ert eget nyhetsflöde. En tumregel är tre nyheter på en regulatorisk nyhet.

3. För det tredje; kanske har företagets förtroendekapital naggats i kanten. Vad kan det bero på? Oftast genom att man inte lyckats leverera i enlighet med vad som sagts. Förseningar av olika slag, bakslag av olika slag, mål som inte uppnåtts…listan kan göras lång. Ouch!

Var därför smarta när ni formulerar utfästelser till marknaden så att ni inte blir till en måltavla för spekulation. Allt som sagts kommer att följas upp. ”Uppnått eller inte? I tid eller inte?” Men det finns ett hur också. Genom att bygga ut kommunikationen till mer än bara den regulatoriska ökar ni chanserna att tristare nyheter tas emot på ett annat sätt. Kan man t ex addera kunskap kring en regulatorisk process? Engagera en tredje part? Beskriva det aktuella forskningsläget?

En equity story

För att lyckas med detta krävs en bolagsberättelse, en equity story. Att ta fram den och berätta den är ett arbete som kräver både tid och resurser. Varje equity story bör innehålla fyra perspektiv: bolagets förmåga att leverera på uppsatta mål, den adresserbara marknaden, vetenskapen/forskningen samt i vilket sammanhang man ska förstå bolaget. Den sistnämna är den som bolagen är sämst på att såväl beskriva som att använda. Ändå kan den vara avgörande för att man ska få ett medialt genomslag!

Man har många målgrupper att berätta sin story för: aktieägare, analytiker, potentiella partners, myndigheter, potentiella medarbetare och beslutsfattare. Använd olika budskap för respektive intressent baserat på de olika perspektiven av din equity story. Och viktigast av allt: var tydlig med varför denna målgrupp borde bry sig.

Vi som är verksamma inom life science har förmånen att arbeta inom ett område där man inte behöver ägna workshops åt att definiera sitt syfte. Allt vi gör handlar tacknämligt nog om att förbättra, förlänga och förändra liv. Allt i en tid där de medicinska framstegen görs i en rasande takt. Låt oss därför inte förspilla innovationer på grund av att bolagen har svårt att finansiera sig och överleva på grund av bristande kommunikation. Bättre istället att säkerställa att kommunikationen utgör en fundamental värdebyggare i varje life science-bolag så att medicinska innovationer som uppstår här också kan nå sitt slutmål: en behövande patient.


Vill du veta mer om hur du tar fram och använder ditt bolags equity story, kontakta Carolin Wiken, partner på Paues Åberg.

Denna artikel är baserad på en presentation av Carolin Wiken vid Vator Securities Unicorn Summit i Stockholm den 27 november 2019.

Håll dig uppdaterad!

Skriv upp dig för att få vårt nyhetsbrev. Då får du också vårt kalendarium Politiska Dagar, med de viktigaste omvärldshändelserna.

facebook-paues-aberg
linkedin-icon-paues-aberg